Från affärsplan till målgruppskluster

23 Sep

20130923-235100.jpg

För att skapa den totala bilden av hur en verksamhets kommunikation bör struktureras så behöver du identifiera vilka områden som behöver kommunikationsinsatser för att lyckas. Niostegsmodellen utgår från verksamhetens målgrupper och grupperar dem i kluster.

Detta är del 3 om niostegsmodellen (1. Sluta måla grisen; 2. Nio steg till strategisk kommunikationsplanering)

Syfte:

Bryta ned affärsplanen i olika kommunikativa grupperingar som har gemensamma målgrupper.

Beskrivning:

En organisation har flera olika affärsmål, men inte alla av dem har kommunikativa aspekter. För att kunna stötta verksamheten i alla dess utmaningar så behöver du indentifiera de som kan och bör stöttas med kommunikationsinsatser.

Identifiera målgruppskluster

Med ett målgruppskluster menas en gruppering av målgrupper som har olika behov runt en och samma frågeställning. Detta kan vara konsumenter av en vara, medarbetare som ska nås av interninformation eller andra organisationer som ska vilja samverka med ens egen organisation. Det gäller dock att särskilja olika målgruppskluster från varandra för att kunna arbeta effektivt med dem.

Exempel: Ett bryggeri tillverkar drycker som säljs i daglivaruhandeln. Ett av företagets målgruppskluster är de olika behovsgrupperna av slutkonsumenterna som köper dryckerna. Ett annat är butikerna som är återförsäljare som ska välja att ge dem bra placering. Och en tredje kanske är investerarna och aktieägarna. 

Det första du behöver göra är att identifiera de utmaningar som organisationen har. Normalt sett är dessa identifierade i affärsplanen som affärsmål. Men ett affärsmål behöver inte ha något, eller kan ha fler än ett målgruppskluster.

Det finns ingen gyllene regel för hur man definierar ett enskilt målgruppskluster, utan det viktigaste är att se till att klustret hjälper dig i dina kommunikativa insatser och är ett sätt att stycka elefanten så att det blir lagom stora utmaningar. De bör också hjälpa dig i att särskilja olika typer av behovsgrupperingar så man inte blandar äpplen och päron.

Exempel: En forskningsinstitution ska finansiera forskning som skapar praktisk nytta i samhället. Den bör då ha åtminstonde två målgruppskluster. Det ena är forskarsamhället, då det är de som ska söka forskningsbidragen. Och det andra är de som ska ta del av resultaten för att kunna skapa praktisk nytta i samhället. Om båda ses som samma kluster blir det lätt förvirring eftersom det inte är forskarsamhället som kommer omsätta forskningen i praktiken eller praktikerna som ska ansöka om forskningsanslag.

Resultat

Målet är att definierat ett antal målgruppskluster på lagom detaljerad nivå. De ska alltså vara grupperingar där du känner att det finns löst sammanhängande liknande behov. Du kan behöva revidera dessa senare då du genomför målgruppsanalyser  – eftersom verkligheten alltid ser annorlunda ut än teorin.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: