Hur du tar reda på verksamhetsnyttan

Oavsett om uppdraget är att producera en trycksak eller stötta en avdelning i sin övergripande kommunikation måste du definiera vilka problem verksamheten vill lösa med kommunikationen. Genom att förstå verksamhetens utmaningar så lägger  du grunden för att den planerade kommunikationsinsatsen verkligen skapar nytta och leder mot verksamhetens mål.

Det är lätt att tänka att du redan vet vilka verksamhetens mål är och därför inte behöver genomföra detta steg. Men det är alltid värt att stanna till vid denna punkt och göra åtminstone en intervju med uppdragsgivaren. För även om du känner verksamheten väl, så upphör aldrig beställare att förvåna en.

Dessutom borgar detta steg för att uppdragsgivaren ser att du tar uppdraget på allvar. Du är intresserad av att stötta verksamheten – inte bara producera något.

Tillvägagångssätt

Två saker måste du göra: läsa alla dokument som finns som beskriver verksamhetens mål och att faktiskt prata med beställaren som förväntar sig att kommunikationen ska leverera nytta för verksamheten.

Läsa dokument

Denna punkt säger sig självt. Läs verksamhetsplan, tidigare kommunikationsplaner för samma uppdragsgivare och fräscha upp ditt minne kring affärsplanen. Fundera en extra gång på hur kopplingen kan vara mellan en slutgiltig lösning  och affärsmålen.

Intressentintervjuer

I de flesta fall finns det bara en konkret beställare, men det finns nästan alltid flera olika chefer eller andra som förväntar sig en viss form av verksamhetsnytta ska levereras av kommunikationsinsatserna. Jag väljer här att kalla beställare och andra som förväntar sig verksamhetsnytta för intressenter, trots att den korrekta beskrivningen av en intressent egentligen är alla som kan påverka eller påverkas av lösningen. (Se  R. Edward Freeman, Strategic Management: A Stakeholder Approach)

Syftet med intressentintervjuerna är att ta reda på mer än det som står i offentliga dokument och vilken deras tolkning av sagda dokument är. Det är mycket vanligt att olika chefer har helt olika tolkning av samma affärsmål, då de ser det ur sin egen avdelnings perspektiv. För att du ska ha en möjlighet att skapa en lösning som tillfredsställer dem, så måste du förstå deras bild av verksamhetens utmaningar och mål – inte bara vad som står i olika dokument.

Det finns också ett annat syfte med intressentintervjuerna som är förankring och involvering. Genom att sitta ned med en chef som får berätta om sig, sina avdelning och dess utmaningar så ger du dem något de sällan får: någon som faktiskt lyssnar på dem och vill veta vad de tycker och känner. I dagens stressade samhälle är detta en ovanlig gåva. En chefs vardag går ofta ut på att släcka bränder, leda arbete och förhandla med andra chefer där alla strider för sin avdelning. En väl utförd intressentintervju kan vända en avog beställare med orimliga förväntningar till en nära allierad som vill arbeta tillsammans med dig för att få fram den bästa lösningen.

Hur gör man?

Val av metod beror på vad du vill uppnå. Finns det en eller flera beställare? Behöver de ha en gemensam uppfattning av uppdraget eller ska olika kommunikationsinsatser tillfredsställa de olika? Är huvudsyfte att förstå verksamheten eller är det att skapa involvering och förankring?

Frågeställningar du behöver ha svar på:
Hur jobbar verksamheten idag (om du inte känner till detta)?
Vilka utmaningar står verksamheten inför?
Varför har den dessa utmaningar?
Hur skulle den önskade framtiden se ut?
Vilka problem hoppas intressenten på att kommunikationen ska lösa?
Vilka verksamhetsmål är detta kopplat till?

Enskilda intervjuer:

Om du bara har en intressent så tar du enklast reda på dennes behov genom boka ett entimmes möte med denna då hen får berätta om verksamhetens utmaningar och problem, men även hur kommunikationsinsatsen är tänkt att lösa problemet. Denna metod är också effektiv om olika intressenter har olika behov av kommunikationsinsatsen (till exempel när man tar fram en webbplats). Kan också med fördel användas om du verkligen vill ha upp alla enskilda behov på bordet då människor alltid i gruppsituationer blir influerade av de andra gruppmedlemmarna.
Tänk på att ställa öppna frågor som inbjuder till att intressenten får beskriva fritt. Ställ följdfrågor för att borra i vad denne säger.

Workshop

Denna metod bör du främst använda om det är en gruppering som behöver få en gemensam bild av vilka behov de vill att kommunikationsinsatsen ska lösa.

Här är det bra att börja enskilt för att sedan gå till gruppdiskussion. Klassiska upplägget är att alla får tio minuter på sig att enskilt skriva upp sina förväntningar på post-it-lappar för att workshopledaren (du) sedan sätter upp dem på tavlan i grupperingar som hör ihop. Sedan diskuterar man grupperingarna och förväntningarna.

En annan metod är att gemensamt beskriva den tänkta målgruppens resa från ovetande, till först ny användare, till återkommande kund. Hur ser denna resa ut? Vilka steg går kunderna normalt igenom? Vilka problem uppstår?. Denna metod bör bara användas på befintliga lösningar som ska förbättras för att det inte ska bli önskelägen.

Fallgropar

• Du tror dig redan veta vilka behov verksamheten har. Men det blir en kalldusch i slutet av projektet när det visar sig att du antagit fel saker.
• Du är lösningsfokuserad och inte problemfokuserad i denna fas. Du börjar redan under intervjuerna prata om lösningar. Detta ska vänta till senare. Enda anledningen att prata lösningar tidigt är att hålla intressenter intresserade, då dessa av naturen är lösningsfokuserade.
• Du missar att ställa följdfrågor vid intervjuer eller workshop. Kom ihåg att det är först när du frågat ”varför” sju gånger som du kommer fram till den egentliga orsaken.

Annons