Sluta måla grisen

8 Sep

20130908-193815.jpg
”Vi har precis tagit fram den här nya produkten. Nu skulle vi behöva en broschyr, att den kommer på förstasidan på webbplatsen och lite marknadsföring. Kan ni fixa det?!”

Känns situationen igen? Om du jobbar på en kommunikationsavdelning så är chansen stor att den gör det. Det vanligaste diskussionsämnet när man talas vid kommunikatörer emellan är frustrationen över att komma in för sent i processen. För när man kommer in så sent i processen så är det egentligen redan kört. Grisen finns där redan, du kan i bästa fall måla den i vackra färger.

Anledningen till den här situationen är det starka inifrån-och-ut-tänkandet i de flesta organisationer. Produktutveckling sker genom att titta inåt och samla de klipskaste hjärnorna, låta dem kreera en produkt för att sedan släppa den till allmänheten. Eller om man är lite kundorienterad så görs en demografisk undersökning som resulterar i att medelålders kvinnor i Mellansverige är målgruppen. Ingenting om vilka behov dessa kvinnor har.

För att detta ska kunna ändras så krävs det att de som jobbar med att bygga relationer med sina kunder, oavsett om det är kommunikatörer eller inte, måste ta ett steg framåt och jobba strategiskt med målgruppsorienterad kommunikations- och tjänsteutveckling.

Jag har under det senaste året satt samman en modell som tar ett strategiskt grepp över kommunikationsutvecklingen från affärsmål till enskilda mätetal vilka kan följa hur väl man lyckats. Genom att skriva om modellen här på min blogg under den närmaste tiden hoppas jag kunna få värdefull feedback och att vi tillsammans kan hitta ett sätt att sluta måla grisen.

Jag mäts, därför finns jag

31 Maj

klout50Igår gjorde jag en sak jag aldrig trodde jag skulle göra, jag twittrade om att mitt Klout-score stigit från 44 till 50 på ett par dagar.

Klout, för er som inte känner till det är en tjänst som räknar ut ditt avtryck i sociala media genom att indexera hur aktiv du är, hur mycket din aktivitet gillas av andra
Jag har varit, och är, en stark anhängare av att inte visa upp mätetal som jag vet är till viss del felaktiga och irrelevanta för alla andra. (Dessutom är 50 inte en så hög siffra i sociala media sammanhang.). Men jag kunde inte hålla mig. Tyckte det var lite roligt med att stiga 6 fingerade tal i en tjänst som inte kan avgöra om jag har något vettigt att säga. Låter patetiskt så här i eftertankens kränka blekhet.och hur den sprids. Givetvis kan den inte avgöra om du är relevant eller bara håller på med kattungar som liknar Hitler.

Det det hela handlar om är gamefication så klart. Att göra saker till ett spel där man kan sträva uppåt i hierarkin genom att göra rätt saker enligt tjänstens regler. Men frågan är om Klout-score är till nytta för någon. Att vilja ha många likes, delningar och annat gör att det är viktigt att twittra för twittrandets egen skul, att lägga upp bilder och kommentarer man antar ska ”rätt” reaktioner. Inte att vara relevant, intressant eller problematiserande. Visst får sådant likes också, men vi vet att bilder på bebisar och söta husdjur är ”the shit”.

Klout blir som en personlig varumärkesranking, fast utan associerat med vad man rankas för. (Jag vet om ämnesorden, men de funkar bara på engelska och det finns ett begränsat urval).

UP by JawboneMen jag har inte bara låtit mig duperas på sociala media planet. Jag köpte för några månader sedan ett UP-band som mäter steg per dag, sömnkvalitet med mera. Och jag tycker det är fantastiskt. Jag försöker gå lite mer, lägga mig lite tidigare och äta lite bättre. Allt för att jag får svart på vitt vad jag gjort dygnet innan.

Egentligen är det samma problem här. Jag funderade i morse på att gå till tåget istället för att cykla då bandet inte kan mäta cyklingen och därför får jag ett lägre resultat. Men vilket är hälsosammast? Det vet jag inte.

Så jag fortsätter att mäta mig själv, både hur jag sover och går, men även hur jag uppfattas i sociala media. Kanske är det ett sätt att bekräfta att jag inte är oviktig, att när det finns data om mig så finns jag – på riktigt.

Lyckad konferens med Google Analytics

25 Maj

Torsdagens konferens om Google Analytics blev riktigt bra. Som fjärde talare efter bland annat Paul Muret, Google Analytics upphovsman, var det dags för mig att prata om Att mäta affärsmål med Google Analytics. Då alla talare före mig djupdykt i tekniska funktioner och kodsträngar så var det lite nervöst att inte alls fokusera på Google Analytics utan hur man kunde få fram rätt mätpunkter att sedan mäta med verktyget.

Som tur var så var det uppskattat och efter mig kom många fler som inte var inriktade på tekniken.

Klart bästa föredragshållare under dagen var Johan Johansson från Norrköpings kommun som hade en oförglömlig presentation.

20130525-232810.jpg

Paul Muret, grundare av Urchin som köptes av Google och blev Google Analytics

 

En av föreläsarna hos IFI

16 Maj

20130516-111755.jpg
Nu ligger jag som en av föreläsarna hos Institutet för Informationsteknologi. . Anledningen är att jag är intervjuad i boken ”Kundrelationer i Sociala Media” som ges ut av Liber. Författaren Stephanie König håller i kursen som går nu för andra gången den 24 september.

Det är en bra kurs (ja, jag är partisk) med flera intressanta case men också teori och juridik.

9 steg till effektiv kommunikationsplanering

14 Maj

Idag är det dags att presentera vår niostegsmodell för effektiv kommunikation på vår avdelningskonferens.

Modellen går ut på hur man startar i affärsmål och kundbehov för att sedan kunna ta det hela vägen till effektiv planering och uppföljning av enskilda aktiviteter.

Det kommer bli en rätt diger presentation med minst två övningar. Hoppas det landar på rätt nivå. Ska kännas informativt, inspirerande, nytänkande, enkelt med mera. Så ni förstår utmaningen.

Hoppas kunna skriva mer om 9-stegsmodellen här på bloggen framöver.

Håller tummarna.

Att misslyckas är att falla framåt – tankar från San Francisco

14 Maj

Av någon anledning så hittade jag denna som misslyckats publicerats när jag var i San Francisco. Så jag publicerar den nu istället.

Något som har genomsyrat alla de nya 2.0 företagen är att ett misslyckande inte är ett nederlag utan en erfarenhet. Den som har satsat på sin idé till 150% kan inte lastas om det inte fungerar riktigt som man hoppats. Det handlar mycket om tillfälligheter, hur mogen marknaden är och en massa andra saker.

Det är till och med så att riskkapitalisterna i The Valley inte har några problem med att satsa massor med pengar även om det inte finns ett färdigt business case innan. Väldigt uppfriskande. De ser pengarna som något man investerar i en förhoppningsvis bra framtida produkt. Majoriteten raljerar såklart, men ibland så har investeringen varit i ett nytt Twitter eller Foursquare.

Den lilla erfarenhet jag har av svenska riskkapitalister är att de främst tittar på snabb ”Return on invest”, ett bra business case och en affärsmannamässig ledare för det nya företaget. I San Fransisco vill riskkapitalisterna inte ens träffa business-sidan av det nya start-up’et. Det är ju inte kostymnissarna som bygger produkten som ska frälsa världen.

En kul liten detalj är ju också att riskkapitalister kallas VC (venture capitalist) vilket är samma förkortning som de vietnamesiska rebellerna Viet Cong hade i Vietnamkriget.

Laddar för att tala på Google Analytics Nordic

10 Maj

Den 23 maj är jag en av talarna på konferensen Google Analytics Conference Nordic. Det ska bli sjukt spännande samtidigt som det är lite nervöst. Som jag förstått det är hälften av publiken riktiga analysexperter och andra halvan är verksamhetsmänniskor som bara vill få bra data men inte kan Analytics så mycket. Detvkan bli en riktig utmaning att hitta en mellanväg som håller båda nöjda.

Men efter att ha tillbringat några timmar på altanen tillsammans med min padda och Mindmeister så känns det som om jag har ett riktigt bra skelett till presentation. Kolla själva och tyck till om ni vill:

20130510-143251.jpg

Eller ännu hellre – kom på konferensen (om det inte är slutsålt) och se om det var nått att lyssna på

Länk

Om vår Uppsökande Kundtjänst

30 Apr

Om vår Uppsökande Kundtjänst

I torsdags förra veckan var återigen vår uppsökande kundtjänst med som ett gott exempel på hur företag kan jobba med kunder i sociala media. Jag är dock förvånad över att fortfarande är det ingen som försökt kopiera oss. Ska ta mig tid snart nu för att skriva om hur man kan göra i vilket företag som helst för att vara proaktiv i sociala media. 

Så länge kan ni läsa artikeln om oss här: http://computersweden.idg.se/2.2683/1.504419/afa-gar-mot-strommen

Kulturskillnaderna mellan Google, Facebook och Twitter

2 Feb

20130201-175853.jpg

Efter att ha besökt dessa tre giganter så insåg jag att de är inte alls så lika som företag som man kan tro när man sitter i Sverige. Hemifrån hade jag klumpat ihop dem som tre ganska lika webb 2.0 företag som på olika sätt sysslar med sociala media (givetvis är det en bisyssla för Google, men man pratat ofta om dem i samma andetag när man nämner Google+).

20130201-180728.jpg
Men inget kunde vara mer fel. Vi besökte Google först. Ett enormt komplex och vi fick testa deras berömda gratisbuffe. Sedan diskuterade vi Google med Nicklas Lundblad som är en av deras chefer. Det var länge sedan jag haft en så spänstigt intellektuell diskussion med någon. Det kändes tydligt att deras syfte var något helt annat än att tjäna pengar. Långsiktighet var viktigare än det kortsiktiga. Leverera nyttiga tjänster viktigare än att tjäna pengar.
20130201-180839.jpg
Facebook var det ett annat fokus. Stort
compound där med men en helt annan känsla. Där var det som att vara på en avspärrad teknisk högskola. Fullt med små restauranger och godishyllor överallt. Det finaste på Facebook var att vara en hackare. De hade månatliga Hackatons då alla tävlade om bästa produkten, sov under borden för att bli klara i tid och levde hela sitt liv på Facebook.

20130201-234006.jpg
Twitter däremot upplevdes som ett något mognare företag. Vi möttes av slipade säljare som log i kapp. Först när tjejen som var ansvarig för Obama-kampanjen kom in så kändes det lite mer på riktigt. Men även hennes story vittnade om att de fungerade mer som en vanlig byrå men med en urstark teknisk lösning.

Finns det då någon slutsats? Nja. Personligen tyckte jag att Google var det absolut mest intressanta av företagen. Sedan Twitter med ett tydligt fokus och en driv. Och sist Facebook, som mest kändes som om de hela var som ett stort studentsspex. Det var lite samma känsla där som när man hälsade på Chalmerister som byggde kortegevagnar på natten och pluggade på dagen.

En vecka hos Google, Facebook och Twitter

31 Jan

20130130-224058.jpg

Under en vecka så har jag fått förmånen att träffa Google Twitter, Facebook och de andra stora digitala media-företagen kring San Francisco.

Fantastiskt inspirerande och kul. Jag återkommer